Tidigare blev jag uppringd av mitt elbolag. Eller rättare sagt, ett av mina elbolag, för nuförtiden har många hushåll inklusive mitt två olika leverantörer – en för själva installationen för distributionen av elen, Elnätsföretagen och ett för själva elen. Den löpande eltillförseln. Det blev så när staten avreglerade elmarknaden 1996, och avreglering efter några ytterligare justeringar helt slog igenom 3 år senare, för landets dryga 5 miljoner elkunder. De gamla stora drakarna på den dåvarande oligopol-marknaden kunde inte hänga med de nya snabbfotade bolagen som dök upp. De nya som kunde erbjuda bättre och snabba levererade tjänster till lägre pris tog snabbt marknadsandelar.
Men nu har i alla fall mitt elnätsbolag E.on återigen vaknat och vill ha tillbaka mig som kund även på den rörliga delen. Och de har gått långt i sin ansträngning att vässa sitt erbjudande. Till exempel erbjuder de mig elen till inköpspris. I alla fall säger de så. Självklart med den lilla haken, att det kostar 59:- SEK i månaden att få ”erbjudandet”. Men detta inlägg handlar inte om finfina kundlöften förtäckta i felaktig förpackning, typ ”gratis fast för en kostnad”.
Det intressanta var att om jag skulle behöva betänketid, så fick jag inte det. Och det var där det sprack. Säljaren som hade gått omfattande säljutbildning (läs: fått instruktioner om hur krängandet skulle gå till), fick inte skicka något material till mig och jag kunde inte ens ringa tillbaka till henne. Så om jag ville fundera och efter lite betänketid bestämde mig för att tacka ja till ”erbjudandet”, så gick inte det. Detta korrigerade hon i och för sig senare (paketerat med en liten lögn) då jag kunde få ringa henne på hennes privata mobiltelefon (!). Är det verkligen så E.on vill jobba? Eller rättare sagt att deras telefonkrängarfirmor ska jobba? Det enda sättet att få köpa var att ingå ett muntligt avtal med henne där och då över telefon, och det tog cirka 2 minuter. (Eller möjligen om hon fick ringa tillbaka vid ett senare tillfälle, men telefonavslut var den enda metoden.) Någon annan än jag som får telefonlurendrejeriförsäljare i tankarna…? Misstänker att det huvudsakligen beror på att kunderna inte ska hinna tänka efter innan de binder sig för vilket dessutom visade sig vara ett avtal med ett års bindningstid.
Jag tycker det är konstigt att E.on som lägger mycket pengar på att reklam och allehanda marknadsföring i syfte att lyfta sitt varumärke, väljer att jobba med den här säljmetoden. Inte telefoni i sig. Utan för om man är så stor och etablerad, och har ansträngt sig att vässa sitt erbjudande, köper in ett telefonsäljbolag för att få ut erbjudandet – varför ska man behöva tappa detta på en högst tveksam säljmetod? Att de inte förstår att inte alla folk inte vill ingå avtal på det sättet år 2015? Oavsett hur bra erbjudandet är.
Det är extra sorgligt eftersom det skulle vara så lätt att fixa till det. Och deras rykte har i mina ögon kraftigt försämrats, helt i onödan. Knappast det som var meningen.